baileyochmatte

Hej alla fina! Jag vet att det var en evighet sedan jag skrev något sist, jag har tyvärr inte haft någon lust. Men som ni ser är Bailey i toppform. I alla fall han med i en tävling på http://hundensdag.royalcanin.se/fototavling/ . Det vore jättegulligt om ni ville gå in och rösta, tävlingsbilden är densamma som bilden här nedan. Tack! ???
/Matte

Hej människor och hundar! Jag hinner med ett kort inlägg. Min familj har varit till fjällen och åkt skidor. De kom hem igår och då blev jag så förtvivlat glad. I ungefär en vecka har jag alltså bott hos mormor och Castoroni. Vi har tagit det ganska lugnt, och jag och Castor har sysselsatt oss åt följande:

Tuggat morötter, massor och massor av morötter!

Tuggat ben, morrat åt varandra.

Varit filosofiska, och pratat om livet och dess mening. Vi är båda överens att de viktigaste uppdragen vi hundar har på jorden är att skrämma katter, tvinga lata människor ut på promenader och att sno mat från lata människor, vi måste ju se till att de inte blir överviktiga!

Vi har även tiggt mat, blivit kliade av mormor, sett på tv och gått ut på några promenader.

Lite selfies:

Din Bailon <3

Hej kära människor och hundar!

Idag har jag varit och hälsat på några hästar. De var mycket vänliga mot mig och jag funderar på om jag ska börja rida. Jag är övertygad på att jag har potential att bli en ryttare av världsklass. Fast de är ganska stora och jag kunde inte hjälpa att känna mig lite hotad, så jag morrade lite för att visa dem hur stor och stark jag är.
Till min besvikelse måste jag erkänna att de inte såg ut att bry sig riktigt. Tur att jag i alla fall kan triumfera hundarna som delar samma gård som dem. Ville och Valle brukar skälla tungorna av sig när jag strosar förbi, fri som en örn. Som ni kanske läste i förra inlägget har kan jag vara lite fräck av mig, och häromdagen gjorde jag inte bara nummer 1 på deras på deras revir, rakt framför nosarna på dem, utan även nummer 2. Jag skäms inte ett dugg.
Hursomhelst, efter att jag hälsat på hästarna fortsatte jag och matte vår promenad och nu är jag hemma igen med tassarna flygandes över tagenterna.

Um... Matte, är du säker på att de inte äter upp mig?

Fascinerade varelser...


/Din Bailey

Okej, jag är lite fräck, det vet väl alla vid det här laget? Alldeles nyss, för tio minuter sen gjorde jag något som matte tyckte var mycket fräckt. Jag har hela dagen varit hemma ensam och nu när matte kom hem tog hon ut mig så att jag skulle få springa fritt i den pudriga snön. Men det blev inte riktigt som hon hade tänkt sig, jag sprang nämligen raka vägen till grannen. Grannhundarna (Ville och Valle) stod och skällde i sin hundkoja och jag gick fram till dem. Jag skröt lite om min frihet och hälsade på dem. Sen blev det lite tråkigt så jag gick till en buske på deras egendom som jag lyfte benet mot. Jag kände mig kunglig som kissade på deras revir utan att de kunde göra något åt det. Tyvärr så kom matte och tog mig in. Hon tyckte att det var fräckt av mig, men jag såg på henne att hon inte kunde hålla sig för skratt.

/Bailey

Hej hej! Nu var det ett tag sen igen... Jag hinner inte skriva mycket, men jag vill bara berätta att min Instagram bailey_the_labradude har 400 followers nu! Det firar jag med den här tjusiga hatten. Jag gillar verkligen hattar! Hattar är min favoritsak. Efter bollar, och pinnar... och ben, och typ godis.
Hursomhelst, idag har inte varit någon speciell dag, jag har bara varit hos mormor och Castor. I mars ska mina människor till fjällen. Då ska jag bo hos deras/min farbror. Han är snäll och jag har bott hos honom förut. Han går på kör och då ska jag hänga med också. Det är mina människor lite oroade över, jag har en tendens att vilja sjunga med, förstår ni. En gång på ett dop var alla inomhus förutom jag och min mastiff-kompis Myran som var ute. Men det var sommar, så det var rätt okej. När alla började sjunga stämde jag och Myran in så inomhus hörde alla människor två ylande röster utanför. Folk tyckte att det var lite roligt. I alla fall ser jag fram emot att bo hos farbror- och att vara med i en kör, folk kommer att älska min fantastiska stämma.

/Din Bailey